RSS flöde

Nättidningen

CyberInfo Sveriges nättidning fokuserar på it, teknik och kultur. Ibland – när något intressant dyker upp – täcker vi även in allmäna nyheter.

Uppskattar du tidningen får du gärna donera en slant eller köpa en bok.

Vill du tipsa oss om något? Du omfattas av källskydd vilket innebär att du får vara anonym om du vill. Vi avslöjar aldrig våra källor. Du hittar våra kontaktuppgifter här.

Nyhetsbrev

Nyhetsuppdateringar från tidningen direkt till din inkorg, helt kostnadsfritt. Avsluta när du vill.

E-postadress:

Kategorier i nättidningen: cyberinfo, böcker, nagios, programmering, matematik, elektronik, nätverk, linux, raspberrypi, program, bsd, git, krönikor, nyheter, säkerhet, bedrägerier, reportage, docker, utvalda, retro, allmänt, essäer.

• Ett primtalsprogram i C

  
  2018-04-11

  Här ska vi få en kort introduktion till programspråket C genom att göra ett litet enkelt primtalsprogram. Program består utav tre filer. Två styck källkodsfiler och en styck header-fil. I header-filen lägger vi något som kallas för funktionsprototyper. En funktionsprototyp använder man för att tala om för programmet hur en funktion ser ut, det vill säga vilka argument funktionen tar samt vilken datatyp den returernar. Detta gör gör man för att slippa lägga funktionen överst i samma fil som main(). Header-filen döper vi till skrivprm.h.

• En introduktion till FIFO

  
  2018-03-18

  FIFO står för First In, First Out, och är en typ av rörledning som vi kan skapa på systemet som går att använda mellan helt orelaterade processer. FIFOs fungerar som så att en fil skapas på hårddisken i systemet. Processerna som ska kommunicera med varandra använder sedan den filen. En annan fördel med FIFOs är att vi kan använda dem tillsammas med redan befintliga program. Där vanliga rörledningar inte räcker till kan man ofta använda just FIFO.

• Ny bok om C-programmering

  
  2018-03-05

  Efter 18 månader är äntligen boken C-programmering i Linux, macOS, BSD och Solaris klar! Detta har både varit mitt största, mest avancerade och roligaste bokprojekt någonsin. Inte nog med att boken har tagit 18 månader att slutföra, den har även tagit halva min lägenhet i besittning, i form av både nya och äldre datorer. All kod i boken har testkörts på åtta olika datorer av olika arkitekturer. Detta för att säkerställa att koden är så portabel och standardiserad som möjligt. Men det har utan tvekan varit värt alla laborationer. Jag har lärt mig så mycket under resans gång, så bara kunskapen i sig är värt allt arbetet.

• Torslanda bibliotek rekommenderar Grunderna i programmering

  2017-11-03

  Den 13 september var det Programmerarnas dag, en högtid som först instiftades i Ryssland år 2009. I samband med denna dag skrev Torslanda Bibliotek ett kort inlägg om programmering och programmeringsböcker. I inlägget rekommenderar de vår bok “Grunderna i programmering” som start på programmerandet! Läs gärna deras inlägg på Torslanda biblioteks blogg.

• Automatisera med tmux

  
  2017-11-03

  Många har säkert hört talas om vertyg som Ansible, Puppet eller Chef. Kanske använder du till och med några av dessa verktyg? De är alla verktyg för att automatisera uppgifter på flera maskiner samtidigt. Tanken är att man utför ett kommando en gång, via en lokal dator, som sedan utförs på alla de maskiner som ingår i den specifika gruppen. Detta kan vara alltifrån två-tre servrar upp till flera hundra servrar.

• Uppdaterade Nagios-plugins

  
  2017-09-07

  Inatt har jag uppdaterat två av mina Nagios-plugins, check_domain och check_meteoalarm.

• Primtalsuppgiften

  2017-09-06

  Det är många av er läsare som har skrivit till mig och frågat hur man löser primtalsuppgiften på sidan 125 i “Grunderna i programmering” (övningsuppgift 3).

• Pakethantering i FreeBSD

  
  2017-07-04

  FreeBSD använder både något som heter portar och något som heter paket. Paket är färdigkompilerade binärer av program, likt de pakethanteringsverktyg som finns för de flesta Linuxdistributioner. Portar däremot är en uppsättning Makefiles anpassade för att programmet ska gå att kompilera smärtfritt under FreeBSD. Portar måste alltså kompileras för att installeras. Det som gör att portarna i FreeBSD är så populära trots att de måste kompileras är att de går att anpassa efter eget behov, precis som om du laddade ner källkoden själv och kompilerade paketet. Skillnaden här är att det är mycket enklare. När du gör en make install clean i en port får du upp en dialogruta där du enkelt bockar för eller bockar av de val du vill göra innan kompileringen. En annan fördel med portarna är att det finns något fler portar än paket, och ibland också i nyare versioner.