Vi närmar oss slutet av 2018 och utbredningen av IPv6 i Sverige är fortfarande relativt låg jämfört med många andra länder. Enligt statistik från Google ligger Sverige på 6,2% med IPv6, medan Finland ligger på hela 24,55%. Norge ligger på runt 13%. I Europa ligger Belgien och Tyskland i topp med 59,62% respektive 46,33%.

Om man istället tittar på statistik från APNic ligger Sverige på ca 10%, medan Finland ligger på 29%. Här ligger istället Norge på endast 8,15%. Belgien och Tyskland ligger här på 48,88% och 35,41% respektive.

Oavsett skillnaderna i statistik – beroende på vem som mäter – så ligger Sverige tyvärr långt efter många andra länder i Europa. Detta är ju så klart tråkigt med tanke på Sverige annars har legat i framkant när det gäller teknik och internet. Det grävs dessutom ner fiber som aldrig förr, långt ut på landsbyggden. Men vad hjälper allt detta när vi till sist står med ett halvt fungerande internet? Självklart kommer internet att fungera, och internetleverantörerna (benämns även ISP) har inga problem att leverera internet.

Men vad är problemet då?

Däremot är det fler och fler leverantörer som nu istället levererar “NAT:at” internet, för att spara in på de sista IPv4-adresserna. Den korrekta benämningen här är CGN, som står för Carrier Grade NAT. Detta är en lösning för adressöversättning där en ISP slår samman en stor del abonnenter som då får dela på en enda IP-adress utåt mot internet.

Att bara surfa och läsa tidningen fungerar bra med adressöversättning. Men vill man sätta upp egna tjänster så fungerar detta inte, då det inte finns en väg in till din egna dator. Det finns ju bara en enda IP-adress som alla delar på, så hur ska trafiken komma fram till just din dator?

Många internetleverantörer tycks tro att ingen vanlig konsument ändå kommer att vilja sätta upp egna tjänster, så varför ge alla en egen IP-adress? Men detta är en mycket dyster syn, då det förutsätter att alla bara vill konsumera på internet. Fördelen med internet, framför exempelvis radio och TV, är man här själv kan sända, och vara en del av det hela. Det finns många hobbyister som tycker det är både lärorik och roligt att kunna sätta upp egna tjänster. För en del är det dessutom väsentligt. Många hobbyister driver viktiga servrar som bidrar till internet, så som gratis DNS:er, NTP-servrar, webbservrar etc.

Bortsett från egna tjänster och servrar på internet, ställer det även till problem för många andra saker. Exempelvis VoIP-telefoner får ofta problem med samtal som bryts när telefonen sitter bakom en NAT. Även många online-spel kräver att någon part agerar server år de andra spelarna. Detta fungerar då inte heller med CGN-lösningen.

En del ISP:er erbjuder idag en möjlighet att faktiskt behålla sin publika IPv4-adress, även om de i normala fallet använder CGN. Bland annat Bahnhof använder denna lösningen i vissa nät, där man efter kontakt med kundtjänst kan få en publik IPv4-adress.

En del ISP:er har faktiskt börjat leverera IPv6 till sina kunder, bland annat Tele2 och Tre. Här rör det sig dock än så länge mest om 4G-uppkopplingar. Tele2 levererar dock IPv6 till alla företagskunder hela vägen ut till slutkunden.

ANNONS FÖR VÅRA EGNA BÖCKER Demonerna på internet

Hur hjälper IPv6?

Alla dessa problem hade kunnat avhjälpas med IPv6. Med IPv6 får alla enheter en egen publik IP-adress, även bakom en eventuell brandvägg. Det vill säga att även en dator som sitter bakom en brandvägg kan ha samma IPv6-adress internt som extern på internet. Det går alltså adressera vilken dator, mobiltelefon eller surfplatta som helst, något som aldrig kan bli möjligt med IPv4. Adresserna räcker helt enkelt inte till i IPv4.

Varför går övergången till IPv6 så långsamt?

Pengar. Det innebär stora kostnader för en internetleverantör att byta ut gammal utrustning som inte har stöd för IPv6. Även om utrustning skulle ha stöd för IPv6 saknas det ofta kunskap, och det kostar att utbilda. Och även om nu internetleverantörerna tar första steget, så kanske det ändå inte fungerar hela vägen fram. Det finns exempelvis gamla stadsnät som inte stödjer IPv6. Och om nu stadsnätet skulle lägga pengar på att uppgradera sin utrustning, så kanske inte internetlevernatörerna följer i samma spår.

Även om nu alla skulle uppgradera och erbjuda IPv6 hela vägen ut till kunden, både stadsnäten och internetlevernatörerna, så resonerar nog många som så att “vad blir egentligen bättre?”. Och det ligger ju en viss sanning i det just nu. Eftersom det just nu faktiskt fungerar att surfa bakom en CGN, även om man inte kan sätta upp egna tjänster, så är det långt ifrån alla kunder som ligger på sina leverantörer om IPv6.

Här är det faktiskt upp till oss som hobbyister att driva på utvecklingen. Radioamatörerna förde utvecklingen framåt förr vad gällde radioteknik – med sina eviga experiment och laboration. Så vad säger att vi datorentusiaster inte kan driva utvecklingen av IPv6 framåt i Sverige?

Hur ser framtiden ut?

Då jag själv bor i Skåne har jag mest kikat på närliggande nät. Enligt ett inlägg på Facebook den 11 december i år av Öresundskraft kommer de att börja rulla ut IPv6 under 2019.

Redan i mars 2016 skrev Bjärekraft på sin hemsida att deras nät är förberett för IPv6, men att det än så länge inte finns några tjänsteleverantörer som aktiverat det.

Så visst rör det på sig, allt är inte nattsvart när det gäller utrullningen av IPv6.

Experimentera med IPv6 redan idag

Om din ISP idag ger dig IPv6 så är det bara att tuta och köra! Njut av att få IPv6 direkt till hemmet och börja laborera och utforska protokollet.

Men om man inte har sådan tur att man har en ISP som kan, eller vill, leverera IPv6, kan man ändå få IPv6 via en tunnel. Detta är så klart långt ifrån lika bra som att få IPv6 från sin ISP. Bland annat blir det fler hopp, och latency och bandbredd blir lidande. Men jag kör själv IPv6 på detta sättet via Hurrican Electric IPv6 Tunnel Broker. Det fungerar faktiskt över förväntan, och Hurrican Electric har en end-point i Stockholm.

Förr fanns även SixXS som erbjöd en liknande tjänst, men dessa har numera lagt ner sin verksamhet helt. De har stängt av alla sina tjänster.

Källor