CyberInfo Sverige
RSS flöde

Nättidningen

CyberInfo Sveriges nättidning fokuserar på it, teknik och kultur. Ibland – när något intressant dyker upp – täcker vi även in allmäna nyheter.

Uppskattar du tidningen får du gärna donera en slant eller köpa en bok.

Vill du tipsa oss om något? Du omfattas av källskydd vilket innebär att du får vara anonym om du vill. Vi avslöjar aldrig våra källor. Du hittar våra kontaktuppgifter här.

Nyhetsbrev

Nyhetsuppdateringar från tidningen direkt till din inkorg, helt kostnadsfritt. Avsluta när du vill.

Kategorier i nättidningen: cyberinfo, böcker, nagios, programmering, matematik, elektronik, nätverk, linux, raspberrypi, program, bsd, git, krönikor, nyheter, säkerhet, bedrägerier, reportage, docker, utvalda, retro, allmänt, essäer.

  • Externa snapshots i KVM/QEMU

    Artikelbild

    Att göra externa snapshots med virsh är relativt enkelt även om man måste göra en del manuellt arbete. Att vi måste göra en del manuellt beror på att virsh för tillfället inte har fullt stöd för externa snapshots. Interna snapshots fungerar (med filformatet qcow2) utan problem direkt i virsh. Men eftersom jag har många virtuella maskiner i raw-format använder jag istället externa snapshots.

  • Introduktion till Python

    Artikelbild

    Här kommer jag att gå igenom de absoluta grunderna i Python. Vi kommer att göra några små enkla program som exempel för att bättre förstå vad det är vi går igenom. Vi kommer gå igenom bland annat syntaxen i Python, variabler, if-satser, loopar med mera.

  • Nytt Nagios-plugin för vädervarningar

    Artikelbild

    Jag har gjort ett nytt Nagios-plugin för vädervarningar. Eftersom SMHI har ändrat sin sida fungerar inte längre de gamla check_smhi-skripten jag skrev för några år sedan. Så istället för att skriva nya plugins för SMHI har jag nu istället gjort ett plugin för sidan Meteoalarm. Denna sidan täcker hela Europa och kommer därför att fungera för mer än bara Sverige.

  • Kom igång med OpenBSD

    Artikelbild

    Ibland känner jag att Linux håller på att springa ifrån mig med alla sina nya funktioner och finesser. Det är inget fel med det egentligen, det är bara utvecklingen som går framåt. Men ibland tycks det gå lite för fort framåt för mig.

  • Seriell konsol till Raspberry Pi

    Artikelbild

    Visst hade det väl varit praktiskt att kunna logga in på Raspberry Pi:en utan tillgång till vare sig skärm, tangentbord, mus eller nätverk? Det är faktiskt möjligt med hjälp av RX/TX-pinnarna på Raspberry Pi:en. Det var faktiskt så man arbetade för många år sedan, på tiden med stordatorer. Man hade då kanske bara en enda stordator på företaget, och till den kopplade man in seriella terminaler som placerades ut på företaget som användarna kunde använda sig av för att få tillgång till datorn. Exakt samma princip ska vi använda oss av nu, men istället för serialla terminaler använder vi vår vanliga dator som terminal för att komma åt Raspberry Pi:en. Till detta behöver man en speciell USB-kabel. Ofta kallar man detta för en konsolkabel, USB-TTY eller USB-TTL-kabel. Exempelvis m.nu har just en sådan kabel.

  • Bandbackup i Linux

    Artikelbild

    Att använda band är väldigt annorlunda mot att använda externa hårddiskar eller USB-stickor att göra backup på. Istället för att bara skicka filerna till en monterad enhet i systemet måste man här använda speciella program och hålla reda på vart på bandet man är. Ett band är precis vad det låter som, ett band, precis som de gamla kasettbanden eller VHS-banden. Det innebär att datan lagras i en lång sekvens på bandet, alla filerna efter varandra. En fil på bandet är då en tar-fil som har en början och ett slut. tar-filen i sin tur innehåller alla de filer som vi har gjort backup på. De flesta band som idag används i backupsyfte rymmer långt över 1 gb. Den bandstationen jag själv använder och som jag kommer att använda i denna artikel är en DAT-bandare som rymmer 72 gb data. Fast egentligen ryms inte 72 gb data på bandet då dessa 72 gb avser komprimerad data. Notera här att komprimeringen är inget jag behöver bry mig om själv eftersom bandstationen sköter allt detta i hårdvaran. Hårdvarukomprimeringen har många fördelar jämfört med om vi skulle komprimerat datan själv. Den största fördelen är att vår dators CPU inte belastas med komprimeringen, allt sker i bandstationen. I princip alla bandstationer använder inbyggd komprimering.

  • Felsök nätverk med MTR

    Artikelbild

    MTR, förkortning av My Traceroute är ett litet smidigt verktyg som kombinerar vanliga ping och traceroute till ett effektivt verktyg för felsökning av anslutningar. MTR är licensierat under GNU GPL och finns för både Linux, FreeBSD, OpenBSD och Windows. I Debian installeras MTR med apt-get install mtr, i FreeBSD med pkg install mtr och i OpenBSD med pkg_add mtr. MTR finns både med och utan ett GUI.

  • Kom igång med Raspberry Pi och Linux, del 2

    Artikelbild

    Har du läst del 1 av denna artikelserie kan tillräckligt mycket Linux för att kunna navigera i filsystemet, förstå dig på rättigheterna och sudo, redigera textfiler, göra filer körbara samt hitta mer hjälp om kommandon och systemet. Nu är det dags att gå vidare och titta på Raspberry Pi:en och vad det är som gör den så praktisk.

Kort om oss

CyberInfo Sverige är ett it- och medieföretag i nordvästra Skåne som tillhandahåller böcker, utbildningar, nyheter och konsulttjänster inom Linux, säkerhet och programmering.

CyberInfo Sverige är godkänd för F-skatt, är momsregistrerat och innehar utgivningsbevis för webbplatsen www.cyberinfo.se.

Våra böcker

Framsidan av Grunderna i programmering

Framsidan av C-programmering i Linux, macOS, BSD och Solaris

Framsidan av Linux systemadministration från grunden

Framsidan av Docker från grunden

Framsidan av Ansible från grunden

Framsidan av Demonerna på internet